Efter solsken kommer regn
Efter en stekande högsommarvecka med marknad i byn och intensivt timmerstablande kom regn. SMHI hade tidigt varslat om kraftigt regnfall, så vi hade gärna sett att taket skulle hinna komma på huset. Men efter sex dagar hade teamet inte ens börjat med det. Jag försökte förvarna dem dagarna före om regnmassorna som skulle vräka ner, men det blev först vid första skyfallet på söndagen som ett intensivt presenningsarbete knyckte nästan en arbetsdag för att sedan övergå i takbyggande.
Arbetet har löpt på oerhört snabbt så länge vi hade byggkranen. Men teamets tempo lugnade ned sig så snart kranen var iväg. Förra veckans torsdag till lördag kändes sega och med de varslade åskregnen/fronterna i antågande var vi lite "på tå" för i vilken ordning saker skulle tas.
Detta föranledde ett försök till diskussion på lördagen för att utröna när taket skulle på, om de behövde hjälp med något och när vi kunde börja med våra arbeten. Tidspressen för vår del börjar ju som bekant bli ohanterbar.
Vi är inte säker på vad eller om de förstod, men arbetet har flutit på betydligt bättre härefter och det är nu inte mycket som återstår av deras arbete. En sak är dock säker; de här killarna kan sin sak. Vilket vi är oerhört glada för. Enligt kontraktet är det på något vis vi som skall följa upp arbetet, å med tanke på att de endast kan estniska och är ytterst fåordiga så är det en viss utmaning att få information om vad de har för avsikt att göra i de olika stegen. Kan man lyckas få ett leende från någon av dem, känner man sig ändå på något vis lugn över vad de gör.
Nisse har med hjälp av svärfar och Micke under veckan hamrat in mellanbjälklaget och påbörjat innertaket. Himla tur att det fanns fler händer att tillgå för att lyfta så stora bjälkar. Under tiden väntar jag på att få något mer att måla. Så jag har hakat på Brita och Ellens utflykter med våra pojkar. Först till Gurk-fjället, sedan sjön ovanför Laisaliden, sedan Laxfjällets topp. Samtliga utflykter i ostadigt med naturskönt väder. Regnet höll sig på avstånd.
Idag hoppas jag på sol och takläggaröl....den har tagit plats i kylen nu i snart en vecka...
Slutligen, jag vet att jag börjar vara tjatig - men vilket fantastiskt hus! Dimensionerat närmast för att tåla en lavin och så vackert timmer! Nyfikenheten i omgivningarna är stor. Det snurrar bilar dagligen uppe på byggplatsen. Vi är så stolta över vårt blivande Mammuthus.
//Kattis